Rim utan reson

  1. Abel Reson’s avatar

    Vill vi nu faktikst tramsa
    och tävla som poeter,
    som på gamla trötta, stela versfötter
    går haltande i ramsa
    efter ramsa, med meter
    som växlar, rytm och takt som anstår nötter;
    Vill vi från diktens rötter
    så långt oss alla fjärma,
    vingla runt i rimmarrus,
    påhittiga hyss och bus
    och varje känslig läsare förnärma;
    Så har vi den rätta tron
    och dikten får leka helt utan reson.

Comments are now closed.