Att skriva eller inte skriva

1. 

   Minus Drömglants on 15 September, 2009 vid 21:44

   Den upphöjde sjöng från sitt perspektiv
   och trodde sig känna de andra så väl
   men kan ha missat deras verkliga skäl
   att synas tvehågsen och gement negativ.
   Kan hända de hade fördolda motiv:
   Han att förföra med vankelmodets charm,
   hon med låtsat förakt och med harm
   för att framstå än mer attraktiv
   och sätta i vädret sin näsa.
   Ja, vem vet hur man ska läsa?

2. 

   Magnus Lindström on 15 September, 2009 vid 14:07

   Så möttes de okända tvenne.
   Han har sin sköra förfrågan
   och får på pälsen av henne
   som visst njuter gott av att plåga’n
   och verkligen lyckas att såga’n.
   Men jag säger till honom: Tappa ej modet,
   det lilla du har, du måste få tro det
   går, om än du tycks sakna förmågan.
   Och till henne: visst har du talang,
   men använd den till en sympatisk harang.

3. 

   Jungfru Månstråle on 15 September, 2009 vid 08:43

   Var hälsad bäste herre! Men
   dessvärre skönjes skral talang.
   Jag aldrig lyssnat till nåt värre än
   din vesna, undermåliga harang
   som ur munnen din så plumpt framsprang.
   Ingen skön bevingad häst
   hjälper dig ifrån din läst.
   Stanna där och lyss till andra stämmors klang.
   Annars säger jag fi donc och usch!
   För dig finns ingen väg till Pegasussekurs.

4. 

   Harry Holmgren on 14 September, 2009 vid 17:21

   Att skriva eller inte skriva
   det är mitt samvets stora fråga.
   Vad säger att det kan bliva
   dikt om jag saknar förmåga
   att tända en lyriskt lysande låga?
   Ska jag hellre sitta stum
   när poesitävlan äger rum
   eller framstå som talanglös odåga?
   Tror någon att jag äger en kreativ resurs
   som hjälper mig in på en skrivarekurs?

Comments are now closed.